Jag hittade en referens till en sida som verkligen tar webb 2.0 till det yttersta och faktiskt listar dom standarder som webb 2.0 introducerar. Med tanke på att webb 2.0 är en generell benämning och inte en standard kan man undra om sidan är seriös eller ironisk.

På webbsidan ajaxprojects.com hittar med flera spännande artiklar om webb 2.0, den ena mer utstuderad än den andra och den kanske mest intressanta artikeln är ”How to create a web 2.0 site” som ger oss en rejäl genomgång om vilka standarder som en webb 2.0 sida ska byggas efter. Själv smålog jag genom hela och skakade roat på huvudet även om jag kan se hur man kan komma till dessa slutsatser genom att jämföra dom så prominent namngivna webb 2.0 websidor som pluppar upp som svampar i jorden.

Man börjar med att jämföra knappar från internets begynnelse som alla är gråa och mörka och sen jämför dom med dagens logotyper och knappar som är betydligt ljusare och färgladare. Detta har ingenting med webb 2.0 att göra utan det faktum att det nu är grafiker som bygger hemsidor istället för programmerare, något som innebär att saker som estetik och färglära har lagts till. Dessutom har fokuset på en webbsida flyttats från att vara informativ till att vara säljande och det påverkas självfallet av hur webbsidan ser ut och presenteras.

Enkelhet i designen och centraliserat innehåll är inte heller någonting nytt utan det fanns redan när internet uppfanns. Titta på tidiga hemsidor från 1996 eller så och du hittar betydligt enklare layout och ofta centrerat. Att centrera innehåll är logiskt med tanke på bildskärmarnas många olika upplösningar och det har länga varit vanligt med variabel vidd på innehållet för att kompensera. Inget nytt alltså och knappast webb 2.0.

En horisontal navigation är också det logiskt och har funnits väldigt länge. Faktum är att det är den rekommenderade navigationstypen tillsammans med vänsterlagd meny och har så varit i många år. Webb 2.0? Nej, men ett bevis för att webbdesigners börjar lära sig användbarhet i sina kreationer.

Gradienter som bakgrunder och reflektioner på objekt i designen är inte heller något nytt, men allt för vanligt idag för att även en nybörjare kan lägga in en bakgrund som tonar i sin stylesheet och att lägga en reflektion är så enkelt och ger sådan bra effekt säljmässigt att det vore dumt att hoppa över. Båda effekterna kompenserar dessutom för minskat innehåll och får sidorna att se mer aktiva ut, något som stimulerar köpeffekten.

Runda hörn och Lightbox är ganska nya fenomen och runda hörn började med vågen när man lärde sig göra runda hörn med CSS. Lightbox är förmodligen den snyggaste effekten man kan få utan att bygga in flash, men det har ingenting med webb 2.0 att göra. Tillsammans ger dom en effekt av att hemsidan är lite hipp och cool, något som självfallet ökar intresset hos besökare. Jag ser mindre och mindre runda hörn och troligen börjar den flugan gå över.

Ajax, syndikering och sociala bokmärken är väldigt vanligt idag av den aledningen att dom tillför så väldigt mycket till webbsidans SEO resultat. Jag har redan tidigare skrivit om nyttan av sociala bokmärken i min post ”Webb 2.0 nonsens” och den största nyttan med sociala bokmärken är att bygga länkar till sin hemsida, något som utnyttjas av alla med SEO intresse till det yttersta. Syndikering däremot är något som jag tror kommer att hålla under begreppet webb 2.0 eftersom det faktiskt används på ett enkelt sätt av även icke SEO tarva webmasters och det gör det enkelt att få nyheter och liknande från flera källor. Ajax är intressant, men det får mer uppmärksamhet än det förtjänar eftersom det är någorlunda nytt. Man kan lika gärna säga att .net, PHP, ASP eller andra skriptspråk är Webb 2.0 eftersom alla webb 2.0 sidor baseras på ett eller annat skriptspråk utöver Ajax. Lite intressant att XML inte togs upp eftersom det är på stark framfart…

Stora fonter, ljusa färger och webb 2.0 stjärnor är inte webb 2.0, det är helt enkelt säljande och används därför av sidor med vinst intresse eller sådana som vill attrahera besökare eftersom man vet att det har en positiv psykologisk effekt. Det ligger mer i att vi lärt oss att sälja och att bygga in använbarhet än någon ny standard.

Användar delaktighet ska däremot kunna beskrivas som webb 2.0 eftersom det var detta fenomen som menades när man myntadeuttrycket. Riktigt hur det ska tolkas är däremot upp till var och en.

Slutligen video på sidorna…Nej, det är inte webb 2.0, det är en fluga som kommer av Youtube’s ofattbara populäritet. Att lägga in en videosnutt kan vara bra visserligen, men som standard…nej. Om det finns en anledning och ett syfte fungerar det fint, men annars är det bara bling, bling som besökare snart tröttnar på.

Jag finner artikeln humoristisk och rejält felaktig, något som jag tyvärr ser ofta på webben idag där alla och hans moster vill hoppa på flugan webb 2.0 utan att veta vad det är eller hur det definieras. Jag tror det finns många fler sådana här sidor därute och om någon hittar dom kan ni väl posta en kommentar så vi får skratta lite extra.

Related posts:

1. Webb 2.0 nonsens